Från och med den första januari 2018 likställs spelmissbruk (problem med spel om pengar) med andra former av missbruk. Det betyder att landsting och kommuner har skyldighet att både förebygga spelmissbruk samt erbjuda stöd och behandling till de som drabbas.

Nationella riktlinjer för behandling av spelmissbruk

I samband med lagändringen som gör att spelmissbruk inkluderas i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen har Socialstyrelsen tagit fram nationella riktlinjer för behandling av spelmissbruk. Riktlinjerna har framförallt tagits fram för att det inom många kommuner och landsting saknas kunskap om hur man upptäcker och behandlar spelmissbruk.

Riktlinjerna beskriver bland annat metoder för att kartlägga beteendemönster som tyder på spelmissbruk. Detta görs till exempel med hjälp av omfattande frågeformulär samt genom att låta den drabbade skriva en speldagbok.

Som behandling rekommenderas i första hand kognitiv beteendeterapi (KBT), i vissa fall kombinerat med motiverande samtal.

Det uppskattas att omkring 134 000 personer i Sverige är problemspelar. Av dem har drygt 30 000 allvarliga problem. Tre av fyra spelmissbrukare är män och unga män (18-24 år) har störst risk att drabbas.

Spelproblem är vanligast bland lågutbildade och personer med låg socioekonomisk status men det finns ytterligare kopplingar.

– Det finns även ett samband mellan spelproblem och andra typer av missbruk. Skillnaden är att de ekonomiska konsekvenserna blir så mycket större. Samsjuklighet är också vanligt. Personer med spelberoende har upp till tre gånger så hög risk för att drabbas av depression och ångestsyndrom, säger Christina Högblom, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.